Blev ingen lägenhet den här gången heller.
Men jag har börjat vänja mig vid att bli besviken när det gäller det.
Och att det sen står på Hörbys hemsida att "Hälften av Hörby kommuns drygt 14 000 invånare bor i centralorten där det erbjuds ett brett bostadsutbud."
Det känns ju nästan som en käftsmäll, åtminstonne att det faktiskt är lögn.
För det inte inte bara vi två som tycker att det är svårt att få lägenhet, det är inte
bara vi två som tycker att det finns för få lägenheter.
Visst så ska dom börja bygga nya i ett höghus, som beräknas vara klart vintern 2010.
Alltså inte förräns först om ett år.
Att ha ett distansförhållande är fan inte lätt, det är skitjobbigt.
Sen när man även bestämt sig för att flytta ihop och skaffa något eget och inte kan få
tag på något, då blir det ännu jobbigare.
Och här på Gotland är det enklare att få tag på en lägenhet, men betydligt svårare
att få tag på ett jobb.
Det känns så drygt att det skall behöva vara såhär, allt jag önskar är att få vara
tillsammans med den personen som jag älskar och inte behöva oroa mig och
må dåligt över att inte få veta om det kommer att bli så.
Men jag tänker fan inte ge upp för det!
Vi ska någon gång få tag på vårt eget, och då skall jag fira!
Fuck! Trist som fan!
